Katolsk Historisk Förening i Sverige

Kristus Konungen

Göteborg – Kristus Konungen

Bårtäcke

Kristus Konungens församling, Göteborg, har fått ett bårtäcke år 2009

Den vita färgen symboliserar dopdräkten och ett kors är infällt av samma tyg. På bårtäcket kan läggas ett kors eller radband.

Foto: Margareta Björndahl, fotograferat i Östra Kapellet, Göteborg

Paramentik i Göteborg

(Foto Margareta Björndahl)

Det är sällan vi får se korkåpor användas.

Här ses en av våra svarta korkåpor – pluviale.

Den är sydd av tjockt svart siden med bårder och fransar av silver.

På ryggskölden bokstäverna IHS krönta av ett kors och med tre ax (spikar?) under. Det hela inneslutet i en strålkrans och omgärdat av en blomsterslinga.

(Foto Margareta Björndahl)

Den tillhörande stolan har en rik symmetrisk dekoration med medaljonger i minskande storlek varannan med text och varannan med en druvklase. IUGUM MEUM SUAVE ONUS MEUM LEVE (Mitt ok är milt och min börda är lätt)

Två gamla statyer från Kristus Konungens kyrka har renoverats år 2008

(Foto Margareta Björndahl)

Från det kyrkan byggdes år 1938 fram till 1990-talet stod dessa två statyer i nischer på ömse sidor om koret. Mariastatyn stod på evangeliesidan och Josefstatyn på epistelsidan. Statyerna är halvannan meter höga.

G Mattes i München har snidat trästatyerna.

Under 1960-talet övermålades de med grå färg och år 1990 plockades de bort från kyrkorummet och sattes åt sidan uppe i kyrktornet.

Nu har de återställts i sin forna färgprakt och är tills vidare placerade i ljusgården vid kyrkans expedition. Heliga Maria i oskuldens blå mantel som krönt drottning med Jesusbarnet i knäet. Hon håller det förgyllda jordklotet som är krönt med ett kors.

(Foto Margareta Björndahl)

Helige Josef avbildas som en äldre gråhårig man med Arons grönskande stav, en vinkelhake är symbol för hans yrke som snickare och duvan sitter på hans hand.

Hjulkorsfönster

(Foto Margareta Björndahl)

Kristus Konungens kyrka i Göteborg är byggd i basilikeform med ett brett mittskepp och två smala sidoskepp. Ljuset faller in i det absidförsedda fyrkantiga koret genom två stora högt placerade blyinfattade hjulkorsfönster. Bilden här visar korfönstret på epistelsidan.

Ett hjulkors är cirkelformat med fyra lika stora korsarmar. Här består korsarmarna av rött glas i olika nyanser alltmedan cirkelsektorerna har motiv i vitt mot blå bakgrund.

I mitten en bild av Jesu hjärta omgivet av eldslågor innesluten i koncentriska cirklar i rött. De fyra sektorerna visar de fyra kardinaldygderna som ses som hörnpelare i det moraliska llivet: abstinentia, fortitudo, justitia och sapientia. ABSTINENTIA symboliseras av en fågel med utbredda armar, Möjligtvis är det fågel Fenix som anses vara den enda fågel som inte åt av den förbjudna frukten i paradiset. Abstinentia innebär måttlighet och förnöjsamhet. FORTITUDO betyder tapperhet och styrka och symboliseras av ett svärd. JUSTITIA innebär rättrådighet och vid rättvisa står vågskålarna lika högt. SAPIENTIA visar klokhet och vishet. I Matt 10:16 skrivs ”Jag skickar er som får in bland vargar. Var därför kloka som ormar och oskyldiga som duvor.”

Samtliga fönster är tillverkade i München. Två konstnärs namn anges: Philipp Schumacher som även komponerat tretton fönster med motiv av Kristus Konungen samt Albert Figel som avbildat tretton apostlabilder.

Altarkors

(Foto Margareta Björndahl)

Citat ur Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning juni 1939:

”Söndagen den 18 juni (1939) invigdes det nya altarkorset i rent silver, en gåva till Kristus Konungens kyrka i Göteborg. Det blev en högtidlig ceremoni, ty med särskilt tillstånd av H. H. Provikarien fick den högtidliga formeln för korsvigning begagnas. Efter Asperges vidtog ceremonierna med böner, rökelse och vigvatten, varunder kören sjöng hymner till den korsfästes ära.

Krucifixet, som under vigningen stått på altaret, lyftes därefter upp till sin plats över tabernaklet. Där det dominerar i strålande skönhet. Efter levitmässan med vacker sång, bars det till Mariaaltaret, där det ställdes för att på nära håll kunna beskådas av allmänheten.

I sin predikan gav kyrkoherden en förklaring till korsets symbolik: För att ge Kristus-Konungens kyrkas kors en speciell personlig prägel, har det blivit komponerat med jordgloben som grundval, där alla världsdelarna ingraverats. Två städer, Jerusalem och Göteborg, ha utmärkts med ett kors. Runt jordklotet har en törnekrona blivit lagd, dels som symbol för Kristi lidande och delvis som symbol också för att minna om de fruktansvärda lidanden som härjar mänskligheten i vår tid. Över den av törnen omkransade jorden, reser sig korset, men inte med en lidande utan med en triumferande Kristus, sådan han framställdes i de första kristna tiderna, utsträckande sina armar, visande att lidandet för till seger och döden till uppståndelse.

De båda änglarna på tabernaklet, där krucifixet står, håller en stor krona över Kristi lidande och seger på en gång. Göteborgspressen har visat stort intresse för detta härliga arbete av svensk silversmedskonst. Stadens tidningar ha infört fotografier av korset med hedersamma omnämnanden, inte blott för att det är vackert och originellt utan också därför att det mera ovanliga uppdraget lämnats åt en svensk firma , hovjuvelerare Hallberg, som häri levererat ett stort konstverk.”

Vattenkran

Vattenkran

Vattenkran på ytterväggen till Kristus Konungens kyrka i Göteborg.
Kyrkan byggdes år 1938. Inga uppgifter finns om denna kran,
som har inspirerats av medeltida utsmyckningar på europeiska kyrkor (maskaron)

(Foto Margareta Björndahl)

 

I Göteborg firas mässa enligt gammal rit

På bilden ses kyrkoherde Tobias Unnerstål tillsammans

med två ministranter inför altaret en söndag i juli 2008.

Altaret är iordningsställt med altartexter, mässbok och ljus.

Församlingen har införskaffat nytt kalkkläde och mässhake.

UPP