Katolska biskopar i Sverige under åren 1783-2015

År 1783 fick Nicolaus Oster en biskops fullmakter.

Nicaolaus Oster

Men först 1953 blev Sverige ett stift och biskop Johannes Erik Müller förste stiftsbiskopen. Dessförinnan var Sverige ett apostoliskt vikariat (innebär stift under uppbyggnad) och biskoparna kallades apostoliska vikarier.
(Barbro Lindqvist: År för år)

Anders Arborelius 1998 –

Anders Arborelius
Anders Arborelius

Karmelitprästen Anders Arborelius vigdes till biskop över Stockholms stift den 28 december år 1998.
Han är född i Schweiz år 1949 av svenska föräldrar och uppvuxen i Lund, konverterade till Katolska kyrkan, blev vid 22 års ålder karmelitmunk och prästvigdes år 1979. Anders Arborelius är den förste svenskfödde katolske biskopen i Sverige efter reformationen.
Påve Franciskus meddelade söndagen den 21 maj att biskop Anders Arborelius skulle utses till kardinal. Konsistoriet då biskopen utnämndes till kardinal ägde rum onsdagen den 28 juni 2017 i Peterskyrkan i Rom. Vid det tillfället blev det också officiellt att den kyrka som kardinal Arborelius får som titelkyrka i Rom är basilikan S. Maria degli Angeli e dei Martiri.
Anders Arborelius är den förste svensk som har utsetts till kardinal.
Läs mer om biskop Anders på stiftets hemsida eller på katolik.nu.

Biskopsskifte

Biskop Hubertus Brandenburg tillkännager att Anders Arborelius utsetts till ny biskop över Stockholms stift
Biskop Hubertus Brandenburg & Anders Arborelius

William Kenney CP hjälpbiskop 1987 – 2006

William Kenney CP
Stiftet fick en hjälpbiskop år 1987, den då 41-årige engelskfödde passionistpatern William Kenney, som tjänstgjort i Sverige sedan 1970.
Han lämnade stiftet 1 dec 2006 för att bli regionalbiskop i ärkestiftet  Birmingham i England.

Hubertus Brandenburg 1978 – 1998

Hubertus Brandenburg
Efter halvannat års väntan fick Stockholms stift en ny biskop, Hubertus Brandenburg, som kom från Osnabrück i Tyskland, där han varit hjälpbiskop. Han installerades vid en högtidlig mässa i Katarina kyrka i Stockholm. De nordiska katolska stiften upphörde att lyda under missionskongregationen och det ekonomiska stödet från Rom började avvecklas.
Det var numera fritt att bilda kloster i Sverige. Över nittiotusen katoliker, nästan etthundra präster och över femtio katolska gudstjänstlokaler fanns i landet. Påskens TV-gudstjänster år 1978 sändes från karmelitklostret i Glumslöv. Bönboken Oremus utgavs i omarbetad form. 1980-talet blir katolska kyrkobyggnadens period. År 1989 kom påven Johannes Paulus på besök i Sverige.
Biskop Brandenburg avgick med ålderns rätt år 1998, han bosatte sig i Helsingborg men har återvänt till sitt hemland Tyskland.

John Taylor 1962 – 1976

John Taylor
Den amerikanske oblatpatern John Taylor vigdes till biskop i Blå hallen i Stockholms stadshus. Ceremonin sändes i TV. Antalet katoliker var nu över trettiotusen med 73 präster. Året därpå invigdes det slutna karmelitklostret i Glumslöv, det första efter reformationen, tillståndet hade föregåtts av flera dagars debatt i riksdagen. År 1973 invigdes birgittasystrarnas nya klosterkyrka i Vadstena.
Det andra vatikankonciliets (1965) dekret om gudstjänsten trädde i kraft och mässan fick firas på svenska, prästen fick stå vänd mot folket och skulle predika i alla söndagsmässor, episteln kunde läsas av en lekman, den nya ordningen infördes år 1969.
År 1966 sändes för första gången en katolsk mässa i svensk TV (från Eugeniakyrkan). År 1968 har Kyrkornas Världsråd en generalförsamling i Uppsala där även katoliker deltog.
Flyktingar från Latinamerika kom till Sverige, de flesta katoliker. Av katolikerna i Sverige var femtontusen födda i landet och lika många i Jugoslavien, övriga kom främst från Tyskland, Ungern och Polen.
Tidsskriften Credo och KIT slogs 1975 samman till tidskriften Signum. År 1976 avled biskop Taylor.

Ansgar Nelson1957 – 1962

Ansgar Nelson
Den amerikanske danskfödde benediktinpatern Ansgar Nelson var sedan 1947 hjälpbiskop till biskop Müller.
Han utsågs år 1957 till stiftsbiskop.
Omkring etthundra svenskar konverterade varje årunder denna period . Tidningen ”Hemmet och Helgedomen” byter namn till ”Katolsk Kyrkotidning”.

Johannes Erik Müller 1923 – 1957

Johannes Erik Müller
Till ny apostolisk vikarie efter Bitter utsågs Johannes Erik Müller, som anlände till Sverige år 1923 efter biskopsvigning i München. Det fanns fem katolska församlingar i Sverige och elva katolska präster varav fyra var över åttio år. Församlingsbladet ”Hemmet och Helgedomen” började utges 1926 och sändes en gång per månad till alla katolska hushåll. Nya kyrkor byggdes i Oskarström, Örebro, Helsingborg, Norrköping, en ny kyrka vid heden i Göteborg och Marie Bebådelsekyrkan i Stockholm. ”Academicum Catholicum Sueciæ” (AC) grundades i syfte att samla katolska akademiker i Sverige och fick cirka 150 medlemmar.
Andra världskriget påverkade katolska kyrkan i Sverige bland annat genom att hjälp från utlandet uteblev. Kyrkan engagerade sig i flyktingar som uppehöll sig i Sverige. Många stannade däribland stora grupper polacker. Hjälporganisationen ”Caritas Sueciæ” bildas 1946.
Müller lämnade sitt ämbete efter 34 år i Sverige år 1957

Albert Bitter 1886 – 1922

Albert Bitter
Den tyske prästen Albert Bitter hade varit verksam i Sverige under tolv år när han utsågs att efterträda Huber. Jesuitfäderna grundade Katolska bokförlaget och öppnar en liten bokhandel vid Norra Smedjegatan. En ny kyrka invigdes vid biskopshuset på söder och Södermalms katolska församling (S:t Erik) upprättades som annexförsamling till S:t Eugeniaförsamlingen.
År 1893 vigdes Albert Bitter till biskop. År 1899 fanns 2 500 katoliker i Sverige med katolska kyrkor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle. Psalmboken Cecilia utkom år 1902. Tidskriften Credo började utges 1920, denna skrift kallas nu Signum.
År 1922 avgick Albert Bitter som apostolisk vikarie och blev apostolisk administrator i avvaktan på Müllers ankomst våren 1923. Bitter utnämndes till ärkebiskop i Sultania i Persien/Iran. Han avled några år senare.

Johan Georg Huber 1874 – 1886

Johan Georg Huber
Skolprästen Johan Georg Huber efterträdde Studach. Det fanns cirka etttusen katoliker i Sverige. Änkedrottning Joséphine avled år 1876 och katolsk begravning hölls på Stockholms slott i närvaro av kungahuset.
Två tyska jesuitfäder kom till Sverige och påbörjade arbetet i Eugeniaförsamlingen. En ny bönbok utkom med bland annat litania till Jesu heligaste hjärta. En ny katolsk kyrka uppfördes och invigdes i Gävle år 1881. Det fanns vid denna tid cirka ett tusen katoliker i Sverige.
Huber avled år 1886 efter tolv års tjänst som ansvarig för Katolska kyrkan i Sverige.

Jacob Laurentius Studach 1833 – 1873

Jacob Laurentius
När Jacob Laurentius Studach utsågs till apostolisk vikarie fanns endast tvåhundra katoliker i Stockholm. Ytterligare en präst, en holländare, anlände till Sverige, senare kom ytterligare präster. En ny katekes översatt från tyska utkom likaså den första katolska bönboken. Den första katolska kyrkan i Norden efter reformationen (näst efter franska kyrkan på 1740-talet) invigdes, det var Sankta Eugeniakyrkan på Norra Smedjegatan nära Brunkebergstorg. Tidigare firade man mässa i södra stadshuset. Kung Karl XIV Johan och drottning Desideria skänkte till den nya kyrkan en dopfunt, som alltjämt är i bruk. En katolsk kyrkogård vid Haga invigdes. En katolsk präst under Studachs ledning slog sig ner i Kristiania i Norge (vilket tillhörde det svenska apostolisk vikariatet 1841-1868). Tomten vid Götgatan, som nu är biskopsresidens, inköptes.
1862 vigdes Studach till biskop. En församling bildades i Göteborg, där femtio katoliker bor vid denna tid. ”Missale romanum” med alla mässtexter utkom med text på latin och svenska. En svenskfödd man Josef Popp prästvigdes, han blev senare kyrkoherde i Malmö.
Biskop Jacob Lurentius Studach avled år 1873 efter femtio års tjänst i Sverige varav fyrtio som ledare för Katolska kyrkan.

Jean Baptiste Gridaine 1805 – 1833

Jean Baptiste Gridaine
Den franske prästen Jean Baptiste Gridaine blev apostolisk vikarie år 1805.
Han var under mer än tjugo år ende katolske prästen i Sverige. Han talade dålig svenska och gav kyrkan en fransk prägel. Han betraktade marskalk Bernadotte som avfälling från katolska kyrkan. Under fyra års tid var Gridaine utan lön. Flera lutheraner konverterade utan att myndigheterna ingrep. Gridaine var ledare för katolska kyrkan i Sverige under 28 år, han avled efter en tids sjukdom år 1833.

Paolo Moretti 1795 – 1804

Paolo Moretti
Italienaren Paolo Moretti kom 1791 som hjälppräst till Stockholm. Han var 25 år yngre än d´Ossery och oenighet uppstod mellan dem om hur verksamheten skulle bedrivas. Tvisten gällde bland annat om predikan under mässan skulle ske på tyska, franska eller italienska.
Antalet katoliker sjönk på grund av arbetslöshet. Kyrkostaten hade ont om pengar och Moretti var utan lön och underrättelser från Rom under tre års tid.
En katolsk katekes gavs ut med kungens och prästeståndets tillstånd.
Moretti avled endast 45 år gammal i Stockholm
Karikatyr
En teckning av Johan Tobias Sergel.
Karikatyren visar provikarien Paolo Moretti i mitten omgiven av
Gustav III:s arkitekt Jean Louis Desprez och Carl Mikael Bellman

Rafael d´Ossery 1790-1795

Oster reste 1788 till Frankrike för att samla in pengar. När han ville förlänga sin vistelse där avskedades han. Till ny apostolisk vikarie utnämndes den tyske karmelitmunken Rafael d´Ossery, som varit hjälppräst i Stockholm sedan 1784.
1796 auktionerades d´Osserys stora boksamling bort och han lämnade Sverige sedan tyska församlingsmedlemmar förgäves försökt få honom återinsatt som apostolisk vikarie.

Nicolaus Oster 1783-1790

Nicaolaus Oster
Franske abbén Nicolaus Oster kom år 1783 till Stockholm för att på uppdrag av påven bilda en församling för alla katoliker. Efter tvister om legationsprästernas fortsatta behörighet fick Oster fullmakt som motsvarar en biskops. Sverige blev därigenom ett självständigt apostoliskt vikariat.
Oster spårade under en resa i Sverige upp 412 katoliker. Procentuellt fanns fler katoliker i Stockholm (1700 personer varav de flesta var tyskar eller fransmän) år 1785 än det finns idag.
Källor
Fakta på denna sida från boken: ” År för år 1688-1988″ av Barbro Lindqvist.
Äldre bilder är avfotograferade från tavlor på Biskopsämbetet av Margarete & Rainer Kunze.