I denna fil visas diverse bilder från katolska kyrkan S:t Eugeniai Stockholm
ANSGARIUS SÄNDNING
En tavla målad av Gotthard Adolf Werner från år 1872.
Den hängde enligt uppgift på norra långväggen i gamla kyrkan.
På fotots baksida står antecknat Katolska församlings bibliotek.
Lars Hallberg skriver om denna tavla i Arv och Minne nr 15 augusti 2001.
”Gotthard Werner var född i Linköping år 1837 och studerade vid Konstakademien i Stockholm, där han började besöka Eugenia kyrkan på Norra Svedjegatan. Han konverterade år 1862. Han fick i uppdrag att måla tavlan till Malmö och utförde den i Florens men fick för den blott en allmosa och gav den till kyrkan som en votivgåva. Werner avled i Rom år 1903.”
Julfönster från gamla S:ta Eugeniakyrkan
Varje jul hänger ett fönster som visar den heliga familjen på väggen i koret i S:ta Eugenia katolska kyrka. Framställningen följer den bildtradition som rått åtminstone sedan renässansen och som gör att vi lätt ”känner igen” de avbildade, fast ingen egentligen vet hur de såg ut.
I en antydd byggnad med utsikt mot ett landskap ser vi Josef, skildrad som en äldre man helt enligt konventionen. Han ser på jungfru Maria klädd i blått och rött, trons och och kärlekens färger. Färgsymbolik är dock ett komplicerat område och rött kan i kristna sammanhang också betyda att man är beredd att offra sitt liv för kyrkan. Maria tittar på Jesusbarnet som strålar av det gudomliga ljuset, här gult andra gånger guld. Alla tre har glorior ovanför sitt huvud, vilket ytterligare förenklar för oss betraktare att tolka bilden rätt. Vi ser scenen genom en valvform omsluten av vita rosor, som symbolisera jungfrulighet.
Fönstret är troligen ett av två tillverkade i München som sattes in i den gamla Eugeniakyrkan år 1883. Enligt kyrkorådsprotokollet hade jesuitpater Benelius detta år bekostat inte bara dekorationsmålningar av tak och väggar utan också ”kulörta innanfönster”.
Idag visas fönstret upplyst med elektriskt ljus något som förekom även i slutet på 1800-talet. På de stora konst- och industriutställningarna som hölls runt om i västvärlden visades de senaste framstegen, däribland elektriciteten, i kombination med välkända former t.ex. ett målat fönster. Liknande fönster med både sakrala och profana motiv tillverkades i slutet av 1800-talet också i Stockholm av Stockholms glasmåleri.
En gåva från änkedrottning Josefina är två förgyllda skrin i S:ta Eugenia kyrka
Inför 50-årsjubileet av sin ankomst till Sverige den 13 juni 1873 beställde änkedrottning Josefina en rad föremål från hovjuveleraren Christian Hammer. Flertalet av dessa var silversaker avsedda som presenter till änkedrottningens anställda. I Hammers räkning (i Slottsarkivet) nämns också två relikskrin i förgyllt silver med flera religiösa emblem, de kostade 190 riksdaler styck och var troligen änkedrottningens gåva till Eugeniakyrkan. Med stor sannolikhet är de förgyllda silverskrinen på bilden identiska med de som nämns i räkningen.
De har en rik dekor i relief med just den typ av religiösa motiv som nämns i räkningen, notera även skrinens kulfötter, som minner om barockens formspråk, vilket åter var populärt under 1800-talets andra hälft. I församlingens inventarieförteckningar kan man sedan följa hur skrinens ursprungliga användning med tiden fallit i glömska. Vid sekelskiftet 1900 fanns fortfarande relikerna kvar i skrinen, men 1929 hade de tömts och benämns bara ”2 små silverskrin (1823-1873)”.
Skrinens upphovsman hovjuveleraren Christian Hammer (1818-1905) kom till Stockholm 1846 efter att ha varit gesäll i åtta år i Christiania. Då Hammer både var en skicklig juvelerare, duktig affärsman och försedd med en stor social begåvning blev han snart hovets och de välbeställdas favoritleverantör av smycken och bijouterier. Hammer spekulerade även i fastigheter och grundade Mindre teatern, som allmänt kallades Hammerska ladan, men det är en helt annan historia.
Kalk i S:ta Eugenia
År 1827 skänkte Augusta Amalia av Leuchtenberg mor till kronprinsessan Josefina av Sverige och Norge denna kalk till Stockholms katolska församling, som då ännu inte flyttat in den första Eugeniakyrkan på Norra Smedjegatan
I Eugeniaförsamlingens inventarium kan man läsa att kalken med största sannolikhet användes vid kyrkans invigningsmässa 1837
Säkert är att kalken också brukades när påven Johannes Paulus II firade den heliga eukaristin vid sitt besök i Stockholm den 8 juni 1989
Föremålen är tillverkade av silver. Kalken bär inskriptionen: Augusta Amalia – Maximiliani Josephi Bavariae Regis Filia – Principis Eugenii – Ducis Leuchtenbergensis Vidua – Dono Dedit anno MDCCCXXVII
(Augusta Amalia, dotter till Maximilian Joseph av Bayern – Furste Eugenius – Hertig Leuchtenbergens Änka . Gåvan givit år 1827)